grannen gråter. jag hör henne jätte väl. hon låter så jävla hjälplös. klarar inte av folk som gråter själva. vill gå in och krama henne. har aldrig ens sett henne. uch, mitt hjärta stannar. jag stannar alltid, ALLTID när folk gråter, även om jag inte känner dem. hatar att se en gråtande människa utan lugnande armar om sig. hjälp henne någon! snälla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
håller med, det är hemskt när folk gråter ensamma! :O
stackars liten..undrar varför hon grät..
och för att svara på din kommentar, givetvis får vi peppa varandra. <3
Vi kanske är själsfränder ;). Förövrigt fick jag värsta ångesten av det här inlägget. Undra om någon sitter och lyssnar på mig när jag snyftar hysteriskt och tycker att det är obehagligt. Jag får börja gråta inne i mitt eget rum istället för i badrummet. Det är i hörnet av huset så förhoppningsvis får man vara "ifred" där.
Kärlek till dig och till grannen med. <3
Jag känner igen mig själv i det...det brukar vara jag som är den där grannen.....så att säga...men det är aldrig någon som hör mig...
Skicka en kommentar